Lars Hillersberg: Roger Risberg

Förord av Lars Hillersberg 
till boken: RR - Teckningar 1983-1986, Tago förlag 1987:

Roger är målare från Göteborg. Det har hänt att han ätit färg. Om
hundratio år kommer man att hitta honom död i pinnsoffan insvept i
sina dukar, som då är värda 10 millioner styck.

Roger är kär i Lisa.

Roger ritar distinkt, enkelt, demokratiskt. Alla kan rita som han. Försök!

Roger blir lite till sig när han träffar kändisar. Erland och han går bra
ihop. En gång bytte de tavlor. Men Erland kallas övermålaren och
när han inte hade duk målade han på Rogers målning.
Då sålde Roger sin Erland för 5.000 kr.

Roger vill sitta barnvakt åt Kristina Erlander.

En gång träffade Roger Totta Näslund.

Roger är kär i Åsa.

Roger är revolutionär men vet inte alltid om att det är Första Maj.

Roger är kär i Qina.

Roger tycker om musik. Men inget trams. Evert Taube, Nationalteatern,
Bob Marley och Harry Brandelius.

Ibland saknar Roger bostad. Då kommer han hem till mig.

Det är svårt att sälja. En viss byteshandel förekommer. En del av
Rogers verk tillkommer av yttre nödvändighet.

Roger är generös. Han tar vad som bjuds.

Roger är kär.

Rogers mamma är städerska i Göteborg. Var hans pappa är vet ingen.

Roger var den förste svenske målaren med sprayburk. När han först
bombade Konstfack gick det löst på 50.000 kr.

Roger ritar enkelt. Inget ovidkommande konstnärlighet får skymma
det visuella uttrycket för det mänskligt storslagna i att gråta efter
mamma - elle balansera hennes köttyxa på nässpetsen.

Roger låter det gå för sig - som surrealisterna. Inte Dalis och
Magrittes utpenslade drömvärld. Men automatisternas ingivelser
som gick direkt ut i handen. Det är bråttom.
Färdas lögnen långsammare än sanningen?

Hans tavlor kan nog likna Keith Harrings. (Ett stort galleri och massmedianamn).
Skillnaden är att begränsningarna inte sitter i stil eller metod.
Begränsningarna finns nog, men de sitter inte där.

Roger skulle av formella skäl inte platsa i Art Brut, det av Dubuffet skapade
museet för ¨rå konst¨. (Han liksom Dubuffet själv är för välutbildad).
Men jag tror han instämmer i följande: ¨Konsten älskar att vara inkognito.
Dess bästa stunder är när den glömmer vad den heter.

Hans elevtid på Konstfack kom att sammanfalla med min tid som lärare.
Roger skrev ¨HAV¨ på väggen i Vita Havet.

Lars Hillersberg
Stockholm i juni 1987