av Jan Torsten Ahlstrand, mars 2015



1984
Gösta Adrian-Nilsson föds den 2 april i Lund som den tredje av fyra syskon. Föräldrarna är ett till Lund inflyttat småbrukarpar, Nils och Anna Nilsson, som driver ett hökeri, en handelsbod, i arbetarstadsdelen ”Nya stan”, i folkmun också känd som ”Nöden i Lund”.

1900
Illustrerar 33 svenska folkvisor som julklapp till sina föräldrar. Teckningsläraren Axel Hjalmar Lindqvist förmedlar kontakt med konstnären Jöns Mårtensson, som på ett informellt plan blir den unge GANs förste konstnärlige lärare.

1903–04
Studentexamen vid Lunds högre allmänna läroverk, Katedral­skolan i Lund. Arbetar en tid som apotekselev i Malmö och senare som kontorist på en färgfabrik i Malmö.

1904–05
Elev vid Teknisk selskabs skole i Köpenhamn. Flyttar till Stockholm första gången, där han hankar sig fram som frilansskribent och tecknare.

1906
Gör rekryten på Revingehed utanför Lund.

1907
Debuterar som poet med diktsamlingen Dikter (Ljus förlag) och som konstnär med en utställning i Lunds universitets konstmuseum i jugendsymbolismens anda och stil (medutställare Pär Axel Olsson). Återvänder till Lund och hyr bostad med adress Krafts torg 6 (bakom domkyrkan).

1908–09
Publicerar sin andra diktsamling med titeln Sånger om kärleken och döden med tecknade vinjetter i jugendstil (Wahl­ström & Widstrand). Lär känna botanikern och den radikale publicisten Bengt Lidforss och upptas i den s.k. Lunda­bohemen, ett intellektuellt kotteri av studenter med litterära och konstnärliga ambitioner. Blir nära vän med den unge metallarbetaren Karl Edvard Holmström och målar flera ­porträtt av denne.

1910–11
Deltar i en grupputställning i Malmö och publicerar novellsamlingen Porträttet och andra berättelser (Wahlström & Widstrand). Publicerar sig i studenttidningen Majgreven, i Hvar 8 Dag och Arbetet. Studerar under vintersäsongen vid Kristian Zahrtmanns fria konstskola i Köpenhamn med Johan Rohde som lärare.

1912
Publicerar novellsamlingen Porträttet och andra berättelser (Framtidens förlag). Utställning av landskap, stilleben och porträtt vid Mårtenstorget i Lund i en både impressionistisk och expressionistisk stil, delvis påverkad av Vincent van Gogh.

1913
Flyttar till Berlin där han lär känna den radikale publicisten Herwarth Walden, utgivare av tidskriften Der Sturm, och dennes svenska fru Nell (Roslund) Walden. Tar starka intryck av utställningarna på galleri Der Sturm och särskilt Erster Deutscher Herbstsalon, där han möter italiensk futurism, fransk kubism/orfism och Der blaue Reitergruppens expressionism med Kandinsky och Franz Marc som de ledande namnen.

1914
Får i juni anställning som föreståndare i arkitekten Bruno Tauts Glashaus på Deutscher Werkbunds stora utställning i Köln sommaren 1914 och tar starka intryck av det mekaniska jättekalejdoskopets bildprojektioner. Återvänder till Lund vid krigsutbrottet i augusti och hyr bostad vid Idrottsgatan. Blir på hösten i Motala bekant med Egon Östlund, maskiningenjör vid Motala Verkstad, som blir en nära vän under många år.

1915
Målar i en personligt hållen futuristiskt-kubistisk stil, bl.a. idrottsmän, rökbolmande lokomotiv, Syntes av en stad (Lund) och Hästtämjaren I–II. Deltar i grupputställningen Schwedische Expressionisten på Der Sturm i Berlin. På hösten separatutställning i Lunds universitets konstmuseum (tillsammans med Einar Jolin), där han visar sitt nya modernistiska måleri. Publicerar pamfletten Konst och kritik som svar på konstkritikern Adolf Anderbergs recension.

1916
Författar till Kandinskys separatuställning i februari på Gummesons konstgalleri i Stockholm en introduktion om Kandinsky, vilken trycks som ett appendix till katalogen, och får ett tackbrev från Kandinsky med en etsning. Skriver ett inlägg om Franz Marc till tidskriften Der Sturm. Debuterar i september i Stockholm med en separatutställning på Gummesons och flyttar i samband därmed för andra gången till Stockholm. Relation med flottisten Jack Hård­stedt i Karlskrona som inspirerar till målningar med ­sjömansmotiv.

1917
Publicerar sitt manifest i tidskriften flamman och en teckning i Der Sturm. Flyttar till ateljébostad vid Kungsbroplan. Relation med torpedeldaren Edvin Andersson som inspirerar till tre av GANs största sjömansmålningar. Besöker under sommaren f.f.g. Halmstad som gäst hos Egon och Karin Östlund. Ställer i december ut med Paul Klee och Gabriele Münter på Der Sturm i Berlin.
1918
Separatutställning med titeln Sjömanskompositioner på Gummesons i Stockholm och publicerar en längre programförklaring i katalogen. Konkurrerar med Isaac Grünewald om att vara stockholmspressensn speciella enfant terrible. Utför under våren sin största målning, Skapelsen. Andra sommaruppehållet i Halmstad.

1919
Deltar med betydande kollektioner i tre samlingsutställningar i Liljevalchs konsthall och ställer som den förste konstnären i Sverige ut rent abstrakta målningar, Abstrakt I respektive Abstrakt III, samt publicerar i samband med ”Februarigrupp­ens” utställning ett nytt manifest i flammans extranummer. Stockholmstiden avslutas i maj med den stora målningen Lunds domkyrka. Under sommarvistelsen i Halmstad lär han genom Egon Östlund känna de unga målarna Waldemar Lorentzon, Axel Olson och Erik Olson, vilka tio år senare tillsammmans med Sven Jonson, Esaias Thorén och Stellan Mörner bildar Halmstadgruppen. Målar Sparmanns flygning och börjar utveckla sin syntetiskt-kubistiska stil. Bor under hösten i Göteborg.

1920
Bor under våren i Halmstad och målar bl.a. fyra ”miniatyrer” av Stockholm, Göteborg, Halmstad och Lund. Utför teo­sofiskt inspirerade målningar och flyttar i juni till Paris, där han bor fram till sommaren 1925 med avbrott för två längre vistelser, i Sverige, 1922 och 1923. Målar olika versioner av Eiffeltornet och utbildar sin nya syntetiskt-kubistiska stil.
Lär känna Fernand Léger, Alexander Archipenko, Nils Dardel och skulptören Arvid Källström samt tonsättarna Viking Dahl, Moses Pergament och Gösta Nystroem.

1921
Deltar f.f.g. i Salon des Indépendants där han hänger bredvid Picabia. Författar sin programskrift Den gudomliga geometrien, influerad av teosofin, vilken publiceras följande år. Lär känna Nils Wedel och Bror Hjorth. Samarbetar med Moses Pergament respektive Gösta Nystroem med skisser till balettprojekt för Les ballets suédois (Svenska Baletten). Experi­menterar med kubistiskt skulpturmåleri (peinto-sculpture) och utför tre collagemålningar med bl.a. inklistrade ärtor samt påbörjar en serie dadaistiska collages, inspirerad av en utställning av Max Ernst. Reser i juli till Dieppe och i augusti till Bidart i Sydfrankrike. Ser en tjurfäktning i Bayonne som inspirerar till den vertikala målningen Fandango och till hans första tjurfäktningsmålning, Course de taureaux. Flyttar på hösten till Rue Nôtre-Dame-des-Champs no. 86 i Mont­parnasse, där Léger har sin ateljé och senare sin konstskola, Académie Moderne. Målar Vive le cubisme (Kompo­sition med bokstäver) och påbörjar Tête électrique (Rökarens huvud).

1922
Besöker med Herwarth Walden den kubistiske teoretikern Albert Gleizes. Med ekonomiskt stöd av Gösta Nystroem trycks Den gudomliga geometrien i Helsingfors. Målar Kort­spelaren, Harmonikaspelaren II och den stora Sjömans­vals samt utför den kubistiska skulpturen Harlekin/Robot i två versioner. Byter den ena av dessa mot en tavla av Léger. Besöker f.f.g. på åtta år Berlin och ser en utställning av Kurt Schwitters på Der Sturm. Ställer i augusti ut på Der Sturm med Ossip Zadkine. Sommarvistelse i Sverige.

1923
Arbetar vidare i sin syntetiskt-kubistiska stil och målar bl.a. Biljardspelare och L’Escalier I–II. Separatutställningar i Göteborg och Stockholm. Arbetar med kostym- och dekorskisser till Gösta Nystroems balettprojekt Ishavsbaletten för Svenska Baletten, vilket dock ej kommer till utförande. Ny sommarvistelse i Sverige inspirerar till kubistiska målningar med husarmotiv (K7 Husar, flera versioner).

1924
Introducerar Otto G. Carlsund, Waldemar Lorentzon och Erik Olson i Légers radikala konstskola Académie Moderne. Lär känna konstnären och silversmeden Wiwen Nilsson från Lund. Målar Le Peintre och Olympiad (Spjutkastaren), den senare inspirerad av sommarolympiaden i Paris. Arbetar under vinterhalvåret intensivt med sina folkviseilluminationer (efter Geijers och Afzelius samling Svenska folkvisor) i en gotiserande kubistisk stil.

1925
Avslutar Svenska folkvisor. Efter GANs förlagor utför Wiwen Nilsson förgyllda kopparreliefer som pärmar till planschverket. Flyttar i maj hem till Lund och bor under de följande åren tillsammans med sin mor och yngre syster. På hösten separatuställning i Lunds universitets konstmuseum (tillsammans med Wiwen Nilsson). Arbetar under de följande åren vidare i sin medeltidsromantiska kubistiska stil.

1926
Utställning av Folkvisorna på Gummesons i Stockholm. Kritikerframgång.

1927
Utför väggmålningar i Fabriks- och Hantverksföreningens festsal i Lund. Separatutställning på Malmö museum.

1928
Baletten Krelantems och Eldeling med musik av Moses Pergament och scenografi och dräkter av GAN får premiär på Operan i Stockholm. Utför dekorativa valvmålningar i restaurang Tunneln i Malmö. Får beställning på två stora flossamattor till Gamla Sparbanken respektive Skånska Brand i Lund. Lär känna Sven Jonson och Esaias Thorén i Halmstad. På hösten utställning i Göteborgs konsthall tillsammans med Christian Berg, Otto G. Carlsund och Erik Olson.

1929
Kulturens konstslöjdanstalt i Lund väver upp fyra gobelänger efter GANs förlagor, bl.a. originalkompositionen Finnsagan, vilka visas på Kulturens konst- och konstindustriutställning i augusti–september, där även Halmstadgruppen deltar. Målar mystikbetonade nattliga motiv från Lund.

1930
Separatutställning i ”Svartbrödraklostret” (Krognoshuset)
i Lund. Utför en plangeometrisk målning i samarbete med Erik Olson och deltar med en serie plangeometriska målningar i Carlsunds Art Concret-utställning
 på den funktionalistiska Stockholmsutställningen. Gör under hösten sin sista resa till Berlin.

1931
Donerar målningen Olympiad (Spjutkastaren) till Kulturen
i Lund. Flyttar för tredje gången upp till Stockholm och bosätter sig i huset Bastugatan 25, där han förblir bosatt till sin död med avbrott för årliga sommarvistelser i Lund och Skåne samt återkommande resor under 40- och 50-talen till familjen Edvin Ganborg (tidigare Andersson) i Norrköping, där han ställer ut retrospektivt på Norrköpings nya konstmuseum 1947.

1931–1964
Många separatutställningar genom åren i Stockholm, Göte­borg, Norrköping, Halmstad, Borås Lund, Malmö, m.fl. städer. 1934 utger vännerna Gunnar Liepe och Nils Wedel skriften GAN. Gösta Adrian-Nilsson till GANs 50-årsdag. Orien­terar sig vid mitten av 30-talet mot surrealismen och ställer ut med Halmstadgruppen i Göteborgs konsthall 1936. Deltar i de internationella utställningarna Kubisme-Surrealisme i Köpenhamn 1935 (katalogförord av André Breton) och Surrealism i Norden i Lund 1937. Skriver konstkritik i Konstrevy 1935–1936 och lär känna den danske surrealisten Wilhelm Freddie. Medarbetar i Dagens Nyheters barnbilaga och publicerar 1936 en ritbok för barn Rakt och runt, tjockt och tunt (Bonniers). Surrealistiska målningar som t.ex. Vindsröjning och den stora Komposition, båda 1938. Artikeln ”Surrealistisk självdeklaration” i DN 1939. Resa till Lovisa, Finland, för att hälsa på författarinnan Ulla Bjerne, som GAN har en livlig korrespondens med. Förord till Freddies litografiportfölj 1945 (Ars konstserie). Återvänder under slutet av 40-talet successivt till ett mera konstruktivistiskt måleri och fortsätter därmed under 1950-talet tills hans definitivt lägger ner penslarna. Nils Lindgrens monografi Gösta Adrian-Nilsson utges av Rabén & Sjögren 1949. Deltar i utställningen L’art suédois 1913–1953 på Galerie Denise René i Paris 1953. Omfattande donation av verk till Kulturen i Lund 1956. Retrospektiva utställningar på Malmö museum 1955 och i Liljevalchs konsthall 1958 (den största under GANs livstid med 416 verk). Sista separatutställningen på Svensk-Franska konstgalleriet i Stockholm 1963. Erhåller Sydsvenska Dagbladets kulturpris 1960 samt, som en av de 25 första, statlig konstnärsbelöning 1964.

1965
Avlider den 29 mars på Södersjukhuset i Stockholm och jordfästes på Norra kyrkogården i Lund. Minnesutställning på Skånska konstmuseum i Lunds universitetshus.

Några viktiga årtal efter GANs död

1967
Gösta Adrian-Nilsson 1884–1965. Minnesutställning, van­d­rings­utställning 297, arrangerad av Riksförbundet för bildande konst.
Poetiska maskiner – Starka sjömän, collages och akvareller ur Kulturens GAN-samling (förord av Oscar Reutersvärd).

1971
Sturmkonstnären GAN. Gösta Adrian-Nilsson, retrospektiv utställning i Landskrona museum med 74 verk av GAN (katalogförord av Margareta Alin).

1977
GAN och Wiwen Nilsson, retrospektiv utställning i Lunds konsthall med 265 verk av GAN (katalogförord av Nils Lindgren).

1979
Epokutställningen Svenskt avantgarde med bl.a. GAN, Norrköpings konstmuseum (katalog med texter av Folke Lalander).
Gösta Adrian-Nilsson (GAN), Prins Eugens Waldemarsudde (katalogförord av Aron Borelius).

1981
Pionjären GAN, Galerie Bel’Art, Stockholm (separatutställningar av GAN på Galerie Bel’Art även 1983, 1987, 1995, 1997 och 2015).

1982
Epokutställningen Léger et l’esprit moderne, Musée d’art moderne de la Ville de Paris, arrangerad av Gladys C. Fabre med omfångsrik katalog på franska. GAN är representerad med sju verk i ett eget rum (utställningen visas även i Genève och Houston, Texas).
1983–84
GAN. Gösta Adrian-Nilsson 1884–1965, skånsk vandringsutställning inför 100-årsjubileet av GANs födelse, producerad av Ystads konstmuseum i samarbete med Kulturen i Lund (katalog med texter av J.T. Ahlstrand, A. Borelius, O. Reutersvärd, E. Olson och GAN).
GAN. Gösta Adrian-Nilsson 1884–1965, Liljevalchs konsthall och Malmö konsthall, retrospektiv utställning med 330 verk av GAN (katalog med texter av B. Särnstedt, L. Robbert, J.T. Ahlstrand, G.C. Fabre, R. von Holten, O. Reutersvärd). GANs bilderbok Lille Olles resa från 1920 publiceras efter 64 år med texter av Lennart Hellsing på initiativ av Kent Belenius (Rabén & Sjögren).

1985
Jan Torsten Ahlstrands monografi GAN. Gösta Adrian-Nilsson. Modernistpionjären från Lund 1884–1920 utges av Signum förlag. Lunds kommun inviger en minnesskylt på GANs födelsehus, Trädgårdsgatan 11 i Lund.

1987–88
GAN. Gösta Adrian-Nilsson: La Mer Glaciale/ Ishavsbaletten 1923, Malmö konsthall (katalog med GANs skisser till Ishavsbaletten och text av Jan Torsten Ahlstrand). Baletten med musik av Gösta Nystroem blev aldrig uppförd. GANs bilderbok De 3 små sjömännens äventyr i Paris från 1921 publiceras efter 66 år på initiativ av Kent Belenius (Henki Tisens förlag).

1990
Syntes av en stad. Lund i konsten, utställning i Lunds konsthall med bl.a. 16 verk av GAN (katalogtexter av Marianne Nanne-Bråhammar och Jan Torsten Ahlstrand).

1993–94
Kristallisationen, Splitterungen. Bruno Tauts Glashaus, utställning i Martin-Gropius-Bau i Berlin (med verk av GAN och katalogtext av Jan Torsten Ahlstrand m.fl.).

1995
Epokutställningen Nordisk konst i 1920-talets avantgarde, Thielska galleriet, Stockholm (katalog med ett stort antal texter, redaktör: Ulf Thomas Moberg).

1995–96
Svenska Baletten i Paris 1920–1925, jubileumsutställning i Dansmuseet, Stockholm, med bl.a. ett urval av GANs skisser till Ishavsbaletten 1923 (utställningen visas i delvis förändrat skick med en engelskspråkig katalog på en amerikansk turné New York-San Antonio-San Francisco 1995–96).

1998
Kulturen i Lund inviger en ny basutställning över modernismen med GAN och Wiwen Nilsson som förgrundsgestalter, föregången av den tematiska årsboken Aspekter på modernismen (1997).

2000
Svenskt avantgarde och Der Sturm i Berlin/Schwedische Avantgarde und Der Sturm in Berlin, Felix-Nussbaum-Haus, Osnabrück, och Kulturen i Lund, utvidgad rekonstruktion av utställningen Schwedische Expressionisten i Berlin 1915 (tvåspråkig katalog med texter av E. Kjerström Sjölin, B. Schulz, J.T. Ahlstrand, K. Borgh Bertorp, F. Mühlhaupt, A. Hüneke).
Epokutställningen Utopi och verklighet. Svensk modernism 1900–1960 visas på Moderna museet, Stockholm, med bl.a. 18 verk av GAN.

2002
GAN. Gösta-Adrian-Nilsson. Perioden 1914–1932, retrospektiv utställning med 66 verk av GAN, Mjellby konstmuseum/ Halmstadgruppens museum, Halmstad (katalog med texter av Jan Torsten Ahlstrand, Viveka Bosson, Kent Belenius).

2011–12
Hello Freddie! Utställning i Lunds universitetsbibliotek om GANs korrespondens med Wilhelm Freddie 1944-45 med åtföljande bok som dokumenterar korrespondensen (introduktion av Jan Torsten Ahlstrand).
Retrospektiv GAN-utställning med 126 verk på Prins Eugens Waldemarsudde visas även i delvis förändrad form på Malmö konstmuseum och Norrköpings konstmuseum. I samband med utställningen i Norrköping utkommer Agneta Lalanders brevbok Broder Gösta! Nils Lindgrens brev till GAN 1943–57 (Almlöfs förlag).
Artikeln ”Berlin and the Swedish Avantgarde – GAN, Nell Walden, Viking Eggeling, Axel Olson and Bengt Österblom” av Jan Torsten Ahlstrand i antologin A Cultural History of the Avant-Garde in the Nordic Countries 1900–1925, Amsterdam, New York 2012 (Rodopi).

2013–14
Epokutställningen Electromagnetic. Modern Art in Northern Europé 1918–1931 med bl.a. nio verk av GAN visas under hösten 2013 på Henie Onstad Kunstsenter, Oslo, och våren 2014 på konstmuseet KUMU, Tallinn (omfattande katalog med texter av G.C. Fabre, I. Krogvig, J.T. Ahlstrand, L. Pählapuu, D. Lamberga, V. Liutkus).

2015
Galerie Bel’Art, Stockholm, celebrerar sitt 40-årsjubileum med en utställning av teckningar, akvareller och collages av GAN från tiden 1915–1924 och ger i samband därmed ut en bok med bilder av de utställda verken och med text av Jan Torsten Ahlstrand.